Vi omges sta?ndigt av ljus i va?r vardag, det finns naturligt ljus samt artificiellt. A?ven under de gra? dagarna finns det ljus och dess na?rvaro a?r alltid da?r a?ven om den inte alltid a?r som klarast. I detta kandidatarbete beskrivs ljuset ur olika synvinklar, men framfo?rallt hur Rembrandt och impressionisterna i sina konstverk anva?nt ljuset i sitt skapande.

Syftet med denna studie är att jämföra ett traditionellt läromedel och ett digitalt läromedel för läs- och skrivinlärningen i årskurs 1. Frågeställningarna som vi valt för att uppfylla vårt syfte är följande: Vilken läs- och skrivmetod bygger det traditionella och det digitala läromedlet på? Vilket innehåll har läromedlen och hur förhåller sig innehållet till kursplanen i svenska för årskurs 1-3? Vilka framträdande skillnader finns mellan ett traditionellt läromedel och ett digitalt läromedel med avseende på lärarhandledning, innehåll och illustrationer? För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi genomfört en kvalitativ textanalys. Vid analysen av läromedlen konstruerade vi ett analysverktyg med utgångspunkt i kursplanen för svenska samt frågor berörande den analytiska läs- och skrivmetoden.Resultatet visar att det traditionella läromedlet bygger på den analytiska läs- och skrivmetoden medan det digitala läromedlet bygger på den syntetiska läs- och skrivmetoden. Vidare visar resultatet att läromedlen förhåller sig till kursplanens kunskapsområden på olika sätt.

Det var i tecknandet som mitt intresse för form började. När jag illustrerar tänker jag helt fritt och det känns kravlöst och enkelt. Då försvinner tid och rum och jag känner mig fri att låta min fantasi styra. När jag tittar på mina illustrationer ser jag en livfull energi och en glädje, fantasi, starka färger, och slingrande former som skapar berättelser.I mina illustrationer kan jag se den känslan som jag söker efter i mitt skissarbete med möbler, men som ofta tappas bort någonstans på vägen. Därför vill jag inspireras av mina illustrationer i mitt examensarbete och försöka att skapa samma fria känsla i en produkt..

Ett projektarbete i samarbete Hold Norge Rent, Norsk Resirk och Skiskolenes bransjeførbund i syfte att skapa enkel, intressant och lättförståelig miljöinformation för barn som är på semester i de Norskafjällen. Information bestående av en 12-sidig målarbok med miljövännerna Truls, Trude, Älgen Egiloch Haren Harald tillsammans med ett antal hjälpsamma lämmlar. Tillsammans lär de sig hur man sorterar sopor. I tillägg finns en frågesport med elva frågor om sopsortering, en samlingsplatsskylt och ett diplom. Alla illustrationer är gjorda efter samma manér, detta för att ge hela konceptet ett enhetligt intryck.

Självständigt arbete, 15 högskolepoängÖversättarutbildning 2, ÖU2200, MasterutbildningVT 2011Handledare: Elisabeth BladhExaminator: Hans Landqvist.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg. Litteraturgenomgången består av forskning som berör digitala texter, digitala verktyg, mediers betydelse för barns lärande och hur lärare förhåller sig till dessa. En teoretisk utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande med centrala begrepp som literacypraktiker, multimodalitet, medieekologi och progressivism. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med åtta lärare och hur de förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg, utifrån frågor som berör arbetssätt, möjligheter/hinder och påverkan från skolans styrdokument. I resultatet synliggörs fem olika förhållningssätt till digitala texter och digitala verktyg; digitala texter och digitala verktyg skapar både möjligheter och hinder, digitala texter och digitala verktyg ger stöd, digitala texter och digitala verktyg öppnar fönster till elevers fritidsvärldar, traditionella skriv- och läspraktiker som normerande syn på digitala texter och digitala verktyg samt Lgr 11 har inte förändrat något.

Detta examensarbete syftar till att införa ett digitalt arkiv och ett datorbaserat system för hantering och handläggning av detaljplaner vid planfunktionen vid Länsstyrelsen i Norrbottens län. Hanteringen, handläggningen och arkiveringen av detaljplaner har kartlagts för att undersöka hur ett digitalt system skulle kunna se ut. En datamodell har designats för arkivering av digitala planer. Planerna lagras som ytor i shapeformatet. Planerna lagras kommunvis i lokalt koordinatsystem.

Användandet av digitala visualiseringar möjliggör nya sätt att kommunisera och presentera det skapade materialet. Är det möjligt att i de digitala tredimensionella visualiseringarna återskapa känslan och atmosfären hos ett naturligt landskap? Stora mängder med fritt tillgängligt material laddas ständigt upp på Internet, men hur användbart är detta material vid skapandet av digitala landskap? Syftet med arbetet är att undersöka detta..

SammanfattningVi har undersökt ett antal grundskollärares syn på användningen av digitala läromedel och läroverktyg i undervisningen. Vårt syfte med undersökningen är att synliggöra lärarnas uppfattningar om digitala lärresurser genom deras didaktiska val. Som undersökningsmetod har vi använt oss av intervju. Informanterna har alla en positiv inställning till den digitala resursundervisningen. De anser att det är ett konkret och perfekt verktyg för att nå så många elever som möjligt i undervisning.

Syftet med studien är att undersöka hur modersmålslärarna förhåller sig till digitala medier i undervisningen, samt ta reda på fördelarna med att använda digitala medier som läroverktyg. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie, där två observationer och en intervju med en modersmålslärare används som metod. Detta för att få en förståelse för vilka uppfattningar som finns kring användandet av digitala verktyg i undervisningen. Resultatet från undersökningen visar att digitala medier är ett pedagogiskt redskap med enorma fördelar. Med hjälp av digitala verktyg skapar läraren positiva lärandesituationer som underlättar inlärningen för eleverna. Dessutom kan digitala verktyg stimulera inlärning och bidra till ökad motivation hos eleverna. Undersökningen visar att det bara finns vinster med att arbeta med digitala medier i undervisningen, då det intresserar och sporrar eleverna till kreativitet och bättre arbeten..

I mitt arbete har jag gjort en kartläggning över vad några fysiklärare använder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhåller sig till dessa. Arbetet innehåller även en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan användas i undervisningen. Alla lärarna som deltog i undersökningen använder digitala medier i sin undervisning men i olika utsträckning och på olika sätt. De är överens om att en varierad undervisning leder till att man som lärare når ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier är en stor hjälp för att genomföra just en sådan varierad undervisning.

Denna studie behandlar illustrationer inom matematik. Fokus har varit att undersöka vilken roll illustrationer spelar i samband med subtraktionsuppgifter för elever i årskurs två. Detta genom att studera olika matematikläromedel. Studiens område sträcker sig från 60-talet fram tills idag, år 2010. Inom dessa decennier har två matematikläromedel per decennium slumpmässigt valts ut för analys.

Syftet med studien var att studera hur typsnitt uppfattas, och särskilt hur dessa uppfattningar påverkas av illustrationer med varierande innehåll. Stimuli skapades genom att kombinera 3 olika illustrationer och 5 olika typsnitt, totalt 15 stimuli. Försöksgruppen bestod av 18 personer, 11 kvinnor och 7 män. Åldersspannet var från 22 till 67 år. Deltagarna fick individuellt markera på skattningsskalor hur varje stimuli uppfattades, efter 7 olika dimensioner.

Syftet med studien är att få inblick i hur några matematik- och speciallärare på ?entill-en? skolor arbetar med digitala verktyg i matematikundervisningen samt få ta delav några elevers synpunkter. Studien är en kvalitativ studie med ett sociokulturelltperspektiv på lärande samt ett dilemmaperspektiv på specialpedagogik.Metoddesignen har varit halvstrukturerade intervjuer som därefter analyserats ochgrupperats i fem teman: digitala verktyg används som passiva resurser, digitalaverktyg används som aktiva resurser, digitala verktyg används som kollaborativaresurser, digitala verktyg - möjligheter och begränsningar samt digitala verktyg ochkompetens. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan hur lärare och elevernyttjar de digitala verktygen, kompetens och förmåga att se möjligheter iundervisningen. Främst används de digitala verktygen passivt som inte inkluderar ettsamarbete med andra eller kreativt skapande.

Syftet med denna studie är att belysa hur lärosäten arbetar med att föra in digitala lärresurser som en integrerad del i den nya lärarutbildningen, enligt den Digitala agenda som lades fram av regeringen 2011. Studien undersöker hur både lärarutbildare och lärarstudenter får kompetenshöjning i digitala lärresurser. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie genomförts genom telefonintervjuer med åtta personer med inblick i lärosätenas strategier och tankar kring digitaliseringen av den nya lärarutbildningen. Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en strävan hos lärosätena att höja den digitala kompetensen hos både lärarstudenter och lärarutbildare men det finns en tröghet i progressionen både organisationsmässigt och personalmässigt. Slutsatsen är att det krävs en tydlig strategi och styrning i digitaliseringsarbetet och samtidigt lägga stor vikt vid att bygga upp en medvetenhet om de digitala lärresursernas möjligheter..